Åbo Akademis bibliotek
Åbo Akademis bibliotek är ett offentligt vetenskapligt bibliotek, grundat 1919 och beläget i Åbo centrum.
Bibliotekets arkivsamlingar omfattar person-, släkt-, gårds- och företagsarkiv som har erhållits från privatpersoner, företag och föreningar. Bland donatorerna finns flera författare, teologer, konstnärer och forskare med anknytning till svenskspråkiga Finland, Åbo, Åbo Akademi eller Åboland. I samlingarna finns material om en mängd olika samhällsämnen som migration, kvinnorörelsen och industri. Arkivmaterialet består av bland annat brev, dagböcker, manuskript, gårdshandlingar, fotografier och grafik. Tyngdpunkten ligger på material från 1800- och 1900-talen, men en del är även äldre. Idag omfattar arkivets samlingar närmare 2 000 handskriftssamlingar och över en miljon bilder. Det finns över 159 000 katalogiserade brevkorrespondenser i arkivets databaser. Bibliotekets främsta uppgift är att serva forskare och studenter vid Åbo Akademi, men bibliotekets arkivsamlingar är också tillgängliga för andra som forskningsmaterial eller informationskällor.
Åbo Akademi är ett offentligrättsligt universitet och finansieras av staten enligt bestämmelserna i universitetslagen (558/2009).
Bibliotekets bild: Åbo Akademis bildbank
Som stöd för källarbetet:
Gå igenom anvisningarna för konceptuppgiften innan du tittar på källorna och reflektera slutligen över tidpunkten för källorna med hjälp av uppgiften om historisk kontext.
Westermarcks arkiv
Källorna är kopplade till Edvard Westermarcks (1862-1939) livsverk som forskare om människor, samhällen och gemenskaper. Westermarcks arkiv om vardagslivet i Marocko, som består av skriftligt material och fotografier, är omfattande och unikt. Det ger information om levnadsvillkor, seder och religiösa/magiska föreställningar i ett mångkulturellt land som kämpade mot koloniala inflytelser.
Westermarcks arkiv dokumenterar social och kulturell förändring både genom hans forskning och hans aktivism för kvinnors och homosexuellas rättigheter, grundat i hans banbrytande forskning om moral, äktenskap och sexualitet.
Arkivet innehåller också information om Westermarcks samarbete med sin forskningsassistent Shereef Abdessalam el Bakkali, som var en sharif, det vill säga en ättling till profeten Muhammed. Bakkalis brev till Westermarck, som ingår i samlingen, är ett utmärkt exempel på interkulturell vänskap.
Westermarcks kvarlåtenskap övergick genom testamente till hans systers barn, från dem till Westermarck-sällskapet och därifrån till Åbo Akademis bibliotek. Arkivet är del av UNESCOs internationella världsminnesregister.
Brev från Abdessalam El Bakkali till Edvard Westermarck 10.3.1912
Abdessalam El Bakkali var Westermarcks närmaste medarbetare i Marocko. Bakkalis status och kontakter var till stor hjälp på Westermarcks expeditioner till olika delar av landet. Bakkali var sharif (dvs ättling till profeten Muhammed) och man tänkte att han hade baraka, en speciell välsignelse eller tur med sig. Westermarck och Bakkali arbetade tillsammans i Marocko, men de var också vänner och höll kontakt också då Westermarck vistades i Europa. I mars 1912 skrev Bakkali ett kort brev till Westermarck, som då befann sig i London. Han tackar för pengar och medicin som Westermarck sänt, beklagar att Westermarck fallit och brutit sin vrist, nämner gemensamma bekanta och sänder hälsningar till Westermarcks släktingar.
Brev:
”Tangier, Marocko
10 mars 1912Min käre Dr Westermarck,
Stort tack för ditt vänliga brev och pengarna, som jag har mottagit. Jag är så ledsen att jag inte har skrivit till dig tidigare, men jag har haft hög feber i fyra dagar. Nu har febern släppt, men jag har också lidit av smärtor i hela kroppen. Idag mår jag dock bättre igen, tack vare Gud och tack vare kininet du skickade mig från London.
Men jag är verkligen så ledsen att höra att du har varit med om en olycka – att du föll i hallen i ditt hus och bröt ett ben i din vrist/fot. Du kan inte föreställa dig hur ledsen jag är. Jag önskar att det var jag istället för du som hade varit med om olyckan. Jag tänker på dig dag och natt och kommer inte att vara glad förrän jag hör hur du mår. Jag hoppas att du snart blir frisk igen.
Min mor, min syster och min bror är också väldigt ledsna för din skull. De ber till Gud och min farfar1 att du snart ska bli frisk. Jag önskar att jag vore hos dig så att jag kunde hjälpa dig och prata med dig.
El Hadj och Sherge hälsade på mig för några dagar sedan, och jag berättade för dem om din olycka. De blev väldigt ledsna. Nu är El Muled-högtiden över, och allt är grönt. Jag önskar att du vore här – du skulle verkligen njuta av det.
Nu måste jag avsluta mitt brev, för jag blir trött och sömnig. Min mor skickar sina vänligaste hälsningar till dig, liksom till dina vänner. Och glöm inte att skicka de 2 punden till mig för nästa månad. Jag hoppas att snart höra från dig.
Med vänliga hälsningar till dig och din familj,
Din trogne, Shereef Abdssalam El Bakkali”
1. profeten Muhammed
Utdrag ur en handskriven ordbok (engelska-shilha)
Westermarck har antecknat ord som han behövt på språket shilha. Westermarck var intresserad av marockanska språk och förutom arabiska lärde han sig shilha. Shilha är ett amazigh-språk, som talas av imazighen i Marocko (berberfolk).
På sidans vänstra sida har Westermarck skrivit det ordet på engelska, i mitten med latinska bokstäver hur man uttalar ordet på shilha och på den högra sidan skrivs ordet på shilha med arabiska bokstäver. Det arabiska alfabetet innehåller inte tecken för vokaler. Uttalsanteckningarna i den här lilla ordboken berättar hur orden på shilha har uttalats för över hundra år sedan.
Bilder
-
En kvinna från rif amazigh-folket spinner garn med sin son (1975/35:114). Bilden är tagen i Fez i Marocko någon gång mellan 1904 och 1908. Westermarck intresserade sig som sociolog både för mäns och kvinnors liv och verksamhet. Han lärde sig lokala språk för att själv kunna prata med människor han träffade.
-
Överfart över floden Sebu under expeditionen till Fez 1909–10 (1991/78:47). Westermarcks expeditioner gick genom olika sorters landskap: städer, byar i bergen och i halvöken. Med på resan följde flera åsnor som bar packningen som behövdes; bl.a. tält, proviant och flera lådor med böcker.
-
Pantomim: Herma i Marrakech (1997/36:15). En man klädd i hudarna av offrade djur och en trumspelare omges av en folkskara. Westermarck var intresserad av religiösa riter, traditioner och fester och fotograferade gärna dem. Herma eller bujlood firas ännu idag och är en glad fest där unga människor klär ut sig i djurhudar som blivit kvar efter id a-adha. Bilden är tagen någon gång mellan 1898 och 1913.
-
Gruppbild av Westermarck och hans medarbetare på en expedition (Bilden är tagen någon gång mellan 1906 och 1918) (1999/120:342). Sittande från vänster: Abdessalam El Bakkali, Edvard Westermarck, and Sîdi Rahhal. I bakre raden från vänster: Tousi, Abdelkarim, Sîdi Abdessalam II.
-
Tältmoské i en arabisk by (1991/78:58). Westermarck dokumenterade olika religiösa fenomen under sina resor. Denna bild är från expeditionen till Fez 1909–1910.
Fundera
Är källan producerad när det uppges att den producerats? Motivera. Producerades källan i nära anslutning till den tidsperiod/händelse som den beskriver? Hur påverkar det bilden som källan skapar?