Arbetararkivet
Arbetararkivet grundades 1909 på Socialdemokratiska partiets partistämma i Kotka och ligger numera i Sörnäs i Helsingfors.
Arkivets ursprungliga syfte var att samla och bevara skrivna och tryckta dokument, böcker, tidningar och bilder som rör Finlands arbetarrörelse. Numera samlar, tar emot och arkiverar Arbetararkivet huvudsakligen pappers- och elektroniska handlingar samt ljudinspelningar, fotografier, affischer och videor som uppstått i verksamheten hos SDP och andra socialdemokratiska organisationer, Finlands Fackförbunds Centralorganisation, arbetarrörelsens företag, medborgarorganisationer och privatpersoner både lokalt och nationellt såväl som i finsk internationell verksamhet. Arkivets uppgift är att säkerställa och trygga bevarandet av det nationella kulturarvet inom sitt ansvarsområde samt främja forskning. Arkivet betjänar alla som är intresserade av historia, både professionella forskare och amatörer.
Kommittén för arbetartradition, som verkar i anslutning till Arbetararkivet, samlar in och sparar minnes- och berättarinformation för forskningsändamål. Samlingarna innehåller memoarer, intervjuer och ljudinspelningar. Kärnan i samlingarna utgörs av cirka 10 000 muntliga traditionssamlingar ordnade som band.
Arbetararkivet är ett privat arkiv som enligt lagen om privatarkiv får högst 80 procent av sin verksamhet finansierad med statligt bidrag. Den återstående finansieringen av arkivet skaffas som stöd och bidrag från organisationer som hör till arkivets intressentgrupp.
Som stöd för källarbetet:
Gå igenom anvisningarna för konceptuppgiften innan du tittar på källorna och reflektera slutligen över tidpunkten för källorna med hjälp av uppgiften om historisk kontext.
Arbetare för åtta timmars arbetsdag – källor
Enligt SDP:s partistyrelses stadgar från år 1910 är Arbetararkivets uppgift att bevara skrivna och tryckta dokument, tidningar och bilder som rör arbetarrörelsen. Dessutom ska dessa material hållas tillgängliga för alla intresserade att utforska.
Arbetararkivet innehåller många källor om hur arbetarrörelsen och SDP har verkat för demokrati och allmän rösträtt samt hur man har försökt förbättra arbetarnas löner, arbetsvillkor och arbetstid. De mångsidiga källorna för detta läromaterial behandlar kravet på en åttatimmars arbetsdag under åren 1903 till 1917.
Lagen om åtta timmars arbetsdag antogs slutligen år 1917 under pressen från de ryska revolutionerna, Finlands självständighetsprocess och storstrejken, men gällde inte jordbruket. Lagen om åtta timmars arbetsdag var en av arbetarrörelsens viktigaste framgångar och därför bevarar Arbetararkivet de dokument som berättar om den.
Utdrag ur anföranden från protokollet för Finlands arbetarpartis partistämma år 1903
Källa 1 innehåller utdrag ur anföranden från protokollet för Finlands arbetarpartis (senare Finlands socialdemokratiska parti, SDP) partistämma år 1903 (protokollets kapitel II Diskussioner och beslut, punkt 9: Den längst tillåtna arbetsdagen och den lägsta lönen). Materialet med protokoll från SDP:s partistämmor berättar i huvudsak om arbetarrörelsens verksamhet i Finland. Källan är en faksimilupplaga från 1973 av protokollet från år 1903. Protokollet har digitaliserats och textigenkänning med datorprogram har använts.
Åttatimmars arbetsdag och skyddslag för fattigklassens alla arbetare
På bilden finns omslaget och två avsnitt från den sista sidan (14) av en artikel publicerad av Matti Paasivuori, som beskrivs som fackföreningsrörelsens fader och som valdes till riksdagsledamot i den första riksdagen 1907, med titeln ”Åttatimmars arbetsdag och skyddslag för fattigklassens alla arbetare”. Publiceringen av den 14-sidiga trycksaken har finansierats av den socialdemokratiska riksdagsgruppen år 1909. Texten är en del av Matti Paasivuoris personarkiv i Arbetararkivet.
Texten är tryckt på fraktur, som är en gammal skrivstil. Här följer samma stycken översatta till en texttyp som är mer bekant för dagens läsare:
”Rösta alltså på representanter för arbetarklassen, så röstar du för åtta timmars arbetsdag åt dig själv! Då har du åtminstone försökt kämpa för att vinna frihet åt dig själv och dina klasskamrater från det värsta förtrycket.
En åttatimmars arbetsdag kan visserligen inte eliminera alla orättvisor som det kapitalistiska samhället har skapat, inte sådana som arbetslöshet och utnyttjande av arbetstagare. Men genom den får arbetaren möjligheter till andlig utveckling och arbetarens hälsa skyddas, och därmed räddas han från att hamna på fattigvården eller i en förtida grav.”
Fotografier från arkivet
-
Bild 1 (TA28596) är en gruppbild på deltagare och talare vid Finlands arbetarpartis partistämma 1903 i Forssa. På bilden syns de personer vars anföranden granskades i utdragen ur protokollet från partistämman 1903. Fotografen är okänd. Bilden visar i vilken miljö mötet hölls, vilka som var närvarande samt hur man klädde sig och poserade. Det finns enligt uppgift bara två fotografier bevarade från partistämman i Forssa, och de finns arkiverade i Arbetararkivet.
-
Bild 2 (TA22704) är tagen vid en demonstration för åtta timmars arbetsdag år 1917. Det exakta datumet är inte känt. Det finns ingen information om fotografen eller överlåtelsedatumet till Arbetararkivet, men bilden digitaliserades år 2010. I bildens kant står skrivet ”Demonstration för 8 timmars arbetsdag, Senatstorget, minnet bevarades av Ellen Vuorio” Handstilen är något otydlig, till exempel är efternamnet Vuorio bara en tolkning.
På baksidan av bilden står texten ”Här kan efterkommande generationer se hur eniga folket var när vi demonstrerade för 8 timmars arbetsdag.” Denna text på bildens baksida har inte digitaliserats, men uppgifter om den har lagts till i det digitaliserade fotografiets uppgifter i databasen eftersom de anses viktiga att förmedla till bildens åskådare. Bilden på människorna som står tätt tillsammans på Senatstorget visar tydligt hur många som deltog i demonstrationen och upplevde saken som betydelsefull för sig själva.
Fundera
Är källan lättillgänglig? För vem? Hur kan källan göras enklare att använda?
Testa dina kunskaper
Nätkällor
- Arbetararkivet
tyark.fi/sv