Forskningsprojektet om samisk folklores Talvadas / Dálvadas-samling

Forskningsprojektet om samisk folklores Talvadas / Dálvadas-samling är världens största ljudinspelningssamling av samisk folktradition. Projektet, som genomfördes 1967–1975 och leddes av professor i folkloristik och religionsvetenskaper vid Åbo universitet Lauri Honko, producerade intervjumaterial som har använts i tiotals lärdomsprov och andra vetenskapliga undersökningar inom olika branscher, såsom folkloristik, religionsvetenskap, etnomusikologi och forskning inom samiska språk. Förutom sitt praktiska värde för forskning har samlingen även ett stort symboliskt värde för den samiska gemenskapen.

Minnesuppgifterna i intervjuerna når långt in i 1800-talet och innehåller bland annat uppgifter om den lokala miljön och naturen, näringarna, familjeförhållandena samt plats- och trosföreställningstradition. Materialet innehåller olika samiska språks dialekter, av vilka en del redan har försvunnit. Projektet hade en effekt på Unescos rekommendationer om bevarandet av folklore (Safeguarding of Traditional Culture and Folklore) av 1989. Lauri Honko spelade en central roll vid att utarbeta rekommendationerna. Forskningsprojektet baserade sig på en ny slags fältarbetsmetodologi med fokus på förmedlingsprocesserna, användningen och betydelsen av tradition i en by. Djupundersökningen var banbrytande även internationellt sett. Också det att intervjuerna spelades in på spolband och arkiverades för senare bruk var en ny sak. Som föremålet för djupundersökningen valdes Dálvadas (på finska Talvadas), som ligger vid Tana älv. Förutom i Dalvádas gjordes intervjuer även i andra byar vid Tana älv, såsom Áitejohka (Aittijoki) och Nuvvus (Nuvvos) i Finland, i Barta (Port) i Norge samt annanstans i Lappland.

En ny generation av forskare fortsatte fältarbetet i Dalvádas och i grannbyarna under 1990–2000-talen. Dalvádas-samlingen har cirka 1200 timmar av intervjumaterial. Omkring hälften av materialet är på samiska. Det finns cirka 700 fotografier och 900 diabilder. Materialet innehållet cirka 5 timmar av rörlig bild. Förutom bandprotokoll, littereringar och översättningar har samlingen även en riklig och mångsidig helhet av handskrifter samt kartmaterial, fältdagböcker, kartotek och matriser. Samlingen i sin helhet har arkiverats i Åbo universitets nuvarande arkiv för historie-, kultur- och konstforskning (HKTL-arkivet). När man började digitalisera materialen i början av 2000-talet, var Dalvádas-samlingen det första objektet som digitaliserades. År 2020 valdes Dalvádas-samlingen som det första objektet vid Åbo universitet som sparades i tjänsten Fairdata PAS, som erbjuder långvarig förvaring. HKTL-arkivet är ett forskningsarkiv vars material kan användas för forsknings-, musei- och undervisningssyften. Begränsningen gäller även Dalvádas-samlingen, men familjemedlemmar, ättlingar och släktingar har rätt att fördjupa sig i sina förfäders bilder och intervjuer.