Skoltbyns arkiv

Skoltbyns arkiv är en ursprungsbefolknings historiska dokumentära samling som åskådliggör hur administrativa beslut har tolkats som garantier för det skoltsamiska samhällets rättigheter under gångna århundraden. I arkivet finns handlingar såsom förordningar (gramota) utfärdade av den ryske kejsaren, den kejserliga duman och senaten som styrde senare, och där skolternas rättigheter till fiske- och renskötselområdena fastställs.

Arkivet härstammar från den skoltsamiska byn Suonikylä (Suõʹnnjel på skoltsamiska) i Petsamo-området. Förvaringen av arkivet förknippades med en praxis som samhället själv utvecklat: handlingarna sammanfogades med benlim till en cirka nio meter lång rulle, som förvarades i ett etui hugget ur trä. Endast tre män från olika släkter visste var gömstället var.

Arkivets äldsta bevarade handling är från år 1601 och den nyaste från 1775. Trots att en del av de äldsta handlingarna från slutet av 1500-talet har försvunnit, visar det kvarvarande materialet att skolterna använt skriftliga handlingar för att skydda sina land- och vattenrättigheter. Handlingarna hade en central betydelse för samhällets försörjning, särskilt när det gäller fiske och renskötsel.

När andra världskriget bröt ut år 1939 evakuerades skolterna från Petsamo och arkivet fördes i säkerhet. Det placerades först i Riksarkivet i Helsingfors. År 2012 återlämnades arkivet till det skoltsamiska samhället, som överlät det till Samearkivet för förvaring. Samearkivet hör till Riksarkivet och driftsstället grundades samma år i Enare.

Enligt Unesco är skoltsamiska ett utrotningshotat språk. Skoltbyns arkiv har en kulturell betydelse inte bara för det skoltsamiska samhället, utan också mer allmänt för urbefolkningar och ursprungssamhällen.