Övning i användningen av artificiell intelligens
Ladda upp en bild av ett gammalt dokument till din dator.
Gå till webbplatsen för textigenkänningsverktyget.
Verktyget fungerar ibland långsamt. Medan du väntar kan du självständigt titta på bilder och texter: Vad ser du på bilden? Förstår du något av texten, känner du till exempel igen bokstäver? Vilket språk är det fråga om? Vad kan vi upptäcka om gamla handstilar?
Lägg till en bild i verktyget genom att dra och släppa den i det vänstra fönstret.
Tryck på ”process image”.
Kopiera texten (markera texten med musen och kopiera den genom att trycka på Ctrl + C / Command + C, eller klicka på musens högra knapp och välj ”Kopiera” i menyn).
Öppna två AI-program baserade på textmodeller (t.ex. ChatGPT och Microsoft Copilot kan användas utan inloggning).
Ge AI-verktyget prompten ”översätt texten ord för ord till nutida svenska” och klistra in texten (Ctrl + V / Command + V / högerklicka + ”klistra in”).
Övning i AI-läskunnighet i läroämnet historia
Börja med att endast läsa den översatta texten och fundera utifrån din egen historiekunskap över vilket bredare sammanhang dokumentet kan handla om: till exempel vilken tidsperiod, händelse eller företeelse det gäller.
Tips
Dokumentet kommer från Finlands Riksarkiv, där historiska handlingar från Finlands område bevaras från olika tidsperioder: den svenska tiden (före 1809), den ryska tiden (1809–1917) samt självständighetstiden (från 1917). Granska de aspekter som nämns i texten, till exempel vilken typ av text det är fråga om, vem som kommer till tals i texten, till vem texten är riktad, vilka samhälleliga positioner de personer som förekommer i texten har, vad som avtalas i texten och mellan vilka parter, vilka årtal och vilken valuta som nämns osv.
Efter dina egna funderingar, diskutera med en kompis om era tankar – i vilken utsträckning har ni samma tankar och i vilken utsträckning skiljer de sig åt? Diskutera tillsammans om ni kan hitta kompromisser.
Fråga båda AI-verktygen du använder vilken tidsperiod och historisk kontext texten hör till. Jämför svaren.
Fråga dessutom AI-verktyget vilka belopp i dagens penningvärde de angivna summorna motsvarar. Fundera på om beloppen är stora eller små enligt din åsikt.
Jämför svaren ni får av AI-verktygen med din kompis.
- Vilka iakttagelser och insikter kan ni göra av samtalet med den artificiella intelligensen?
- I vilken utsträckning motsvarade AI:s svar era ursprungliga funderingar?
- I vilken mån överensstämde svaren med varandra?
- Vad är er slutgiltiga bedömning av den period, händelse eller företeelse som behandlas i dokumentet?
Diskutera tillsammans med läraren och hela gruppen:
- Vilken tidsperiod, händelse eller företeelse handlar bildens text om?
- Vad lärde vi oss om användningen av artificiell intelligens i läroämnet historia?
+ Utveckla förmågan till historisk empati! Fundera själv och diskutera med AI-verktyget och en kompis:
- Ur vems perspektiv är texten producerad?
- Vems intressen driver texten?
- Vilka tankar skulle de historiska aktörerna i texten kunna ha om den producerade texten och ämnet?
- Finns det några frågor om rätt och fel, rättvisa och hederlighet kopplade till texten: vad tycker ni om dem? Kan man bedöma rättvisa i historiska tider utifrån dagens kriterier?
Källan är ett torparavtal skrivet på svenska den 10.3.1853 i Suodenniemi som trädde i kraft den 1.1.1854 och en domstolsdom om dess giltighet. I torparavtalet berättar markägaren Isak Mattson Pösö att han ger Jakob Johansson en del av sin gård att sköta, det vill säga Johansson blir torpare på Pösös gård. Torpare är en term från 1800-talet som beskriver en person som hyrde en liten del av en större gård för att försörja sig. I detta avtal beskrivs bland annat att Johansson får röja åker och äng samt bygga byggnader av områdets trä till sin gård och tillverka tjära. Torparens gård kallas ”Jaakkolas torp”.
Angående hyran för Jaakkolas torp avtalas det att Pösös gård får en halv tunna tjära från varje tjärdal, och fyra silverrubel årligen under tre år. Från och med 1858 är hyran 10 silverrubel per år, och när Pösös styvfar Matts Georgsson dör, övergår hans äng till Jaakkolas torp och höjer den totala hyran till 15 rubel. Dessutom måste torparen delta i plöjningen på Pösös gård två dagar varje år.
I avtalet anges det också att om torparen tänker ägna sig åt svedjebruk, det vill säga bränna skog och odla i askans näringsrika jord, bidrar Pösös gård med hälften av arbetskraften och fröna, men tar halva skörden.
Enligt avtalet förblir det i kraft så länge Jakob Johansson och hans hustru Maria Johansdotter lever och följer avtalet.
Avtalet har undertecknats av Isak Mattson Pösö och Jakob Johansson, alltså är de berättarrösten. Undertecknare är även Johan Mattson Säksmäki och Isaak Johansson, eftersom officiella avtal ofta kräver två vittnen.
I slutet meddelas ett avgörande från en domstol om att Jaakkolas gård enligt Johanssons önskan ska intecknas på honom för tio år, varefter en förlängning av inteckningen måste ansökas.
Torparen är alltså hyresgäst på jordägarens mark, och här berättas att ingångshyran är 4 silverrubel, som kommer att stiga till 10 eller 15 rubel i framtiden. Den låga ingångshyran beror på att åkern först måste röjas, skog måste avverkas och hus måste byggas innan gården ger någon avkastning. Hyresbeloppets motsvarande värde idag kan inte mätas entydigt, men uppskattningsvis motsvarar 4 silverrubel cirka 400 € eller några dagars lön. När det handlar om rubel vet man att Finland var under ryskt styre eftersom rubeln är Rysslands valuta. Det autonoma Finland fick sin egen valuta, marken, år 1860.
Man kan fundera över historisk empati exempelvis genom att se vilket förhållande gårdsägaren och torparen hade till varandra, vem hade makten? Var hyresvillkoren för torpet rimliga? Vilka risker tog torparen eller gårdsägaren när de ingick avtalet?
Källor
Lotta ut eller välj källor att behandla efter tidsperiod eller kategori
Mikrohistoria
Kvinnor i historien
Internationella relationer
Stormän och krig