Övning i användningen av artificiell intelligens
Ladda upp en bild av ett gammalt dokument till din dator.
Gå till webbplatsen för textigenkänningsverktyget.
Verktyget fungerar ibland långsamt. Medan du väntar kan du självständigt titta på bilder och texter: Vad ser du på bilden? Förstår du något av texten, känner du till exempel igen bokstäver? Vilket språk är det fråga om? Vad kan vi upptäcka om gamla handstilar?
Lägg till en bild i verktyget genom att dra och släppa den i det vänstra fönstret.
Tryck på ”process image”.
Kopiera texten (markera texten med musen och kopiera den genom att trycka på Ctrl + C / Command + C, eller klicka på musens högra knapp och välj ”Kopiera” i menyn).
Öppna två AI-program baserade på textmodeller (t.ex. ChatGPT och Microsoft Copilot kan användas utan inloggning).
Ge AI-verktyget prompten ”översätt texten ord för ord till nutida svenska” och klistra in texten (Ctrl + V / Command + V / högerklicka + ”klistra in”).
Övning i AI-läskunnighet i läroämnet historia
Börja med att endast läsa den översatta texten och fundera utifrån din egen historiekunskap över vilket bredare sammanhang dokumentet kan handla om: till exempel vilken tidsperiod, händelse eller företeelse det gäller.
Tips
Dokumentet kommer från Finlands Riksarkiv, där historiska handlingar från Finlands område bevaras från olika tidsperioder: den svenska tiden (före 1809), den ryska tiden (1809–1917) samt självständighetstiden (från 1917). Granska de uppgifter som nämns i texten, till exempel vilken typ av text det är fråga om, vem som kommer till tals i texten, till vem texten är riktad, vilka samhälleliga positioner de personer som förekommer i texten har, namn på personer och platser, vad som händer, var man befinner sig, när händelserna utspelar sig osv.
Efter dina egna funderingar, diskutera med en kompis om era tankar – i vilken utsträckning har ni samma tankar och i vilken utsträckning skiljer de sig åt? Diskutera tillsammans om ni kan hitta kompromisser.
Fråga båda AI-verktygen du använder vilken tidsperiod och historisk kontext texten hör till. Jämför svaren.
Jämför svaren ni får av AI-verktygen med din kompis.
- Vilka iakttagelser och insikter kan ni göra av samtalet med den artificiella intelligensen?
- I vilken utsträckning motsvarade AI:s svar era ursprungliga funderingar?
- I vilken mån överensstämde svaren med varandra?
- Vad är er slutgiltiga bedömning av den period, händelse eller företeelse som behandlas i dokumentet?
Diskutera tillsammans med läraren och hela gruppen:
- Vilken tidsperiod, händelse eller företeelse handlar bildens text om?
- Vad lärde vi oss om användningen av artificiell intelligens i läroämnet historia?
+ Utveckla förmågan till historisk empati! Fundera själv och diskutera med AI-verktyget och en kompis:
- Ur vems perspektiv är texten producerad?
- Vems intressen driver texten?
- Vilka tankar skulle de historiska aktörerna i texten kunna ha om den producerade texten och ämnet?
- Finns det några frågor om rätt och fel, rättvisa och hederlighet kopplade till texten: vad tycker ni om dem? Kan man bedöma rättvisa i historiska tider utifrån dagens kriterier?
Källan är ett franskspråkigt stycke ur någon helhet eftersom det nämns ”sida 62–63”. I källan anges var och när den är upprättad: ”Haga, 22.6.1788 kl. 8 på morgonen” och därunder 21.6.1788. Här kan man dra slutsatsen att källan är en blandning av två olika texter som har skrivits på olika dagar. Eftersom texten tilltalar en ”kära vän” kan man dra slutsatsen att texterna är brev. Personen som är berättare i texten säger att han eller hon hoppas träffa brevmottagaren i Helsingfors. Texten handlar om att ge sig iväg när vinden så tillåter, det vill säga personen reser med ett segelfartyg.
I texten sägs det att ”fru Katarina inte tänker föra krig mot oss” och å andra sidan att textens författare vill rädda den ottomanske kejsaren från hans undergång och bli känd i Asien och Afrika. Textens författare är enligt sina ord ”på väg mot verklig fara”. I texten talas det alltså tydligt om krig, och om en person tänker bli känd för sina krig, måste hen ha en mycket hög ställning i samhället.
I denna källa är det fråga om kung Gustav III av Sveriges krig mot Ryssland och dess kejsarinna Katarina II. Eftersom kung Gustav III var impopulär i sitt eget land ville han rikta uppmärksamheten bort från landets problem och hoppades kunna återställa Sveriges ställning som stormakt, som landet hade förlorat i början av 1700-talet. År 1788 fick Gustav III en anledning att anfalla Ryssland efter att en rysk militärpatrull hade befunnit sig på det område som tillhörde Sverige, det vill säga Finland. Ryssland var samtidigt i krig med osmanerna, det vill säga dagens Turkiet, så att binda Rysslands militärstyrkor till två fronter skulle göra Gustav III till osmanernas räddare. Kriget gick dock dåligt, och i fredsavtalet 1790 förblev gränserna oförändrade.
Bakgrundsinformation: Källan kommer från den finsk-svenska adelns diplomat och infanterigeneral G.M. Armfelts (1757–1814) arkiv. Arkivet innehåller brev från Sveriges kung Gustav III (1746–1792) till Armfelt. Breven är skrivna åren 1784–1792 och samlingen innehåller 165 stycken. Källan är ett uppslag från detta arkiv.
Man kan fundera över historisk empati till exempel genom att betrakta vilken bild Gustav III ger av sig själv i dessa texter, och om brevets mottagare G.M. Armfelt håller med om behovet att gå ut i krig och av vilken anledning, i vilka situationer krig är berättigade, vilka konsekvenser krig hade under historiska tider eller idag samt vem de påverkar och på vilket sätt?
Källor
Lotta ut eller välj källor att behandla efter tidsperiod eller kategori
Mikrohistoria
Kvinnor i historien
Internationella relationer
Stormän och krig