Övning i användningen av artificiell intelligens
Ladda upp en bild av ett gammalt dokument till din dator.
Gå till webbplatsen för textigenkänningsverktyget.
Verktyget fungerar ibland långsamt. Medan du väntar kan du självständigt titta på bilder och texter: Vad ser du på bilden? Förstår du något av texten, känner du till exempel igen bokstäver? Vilket språk är det fråga om? Vad kan vi upptäcka om gamla handstilar?
Lägg till en bild i verktyget genom att dra och släppa den i det vänstra fönstret.
Tryck på ”process image”.
Kopiera texten (markera texten med musen och kopiera den genom att trycka på Ctrl + C / Command + C, eller klicka på musens högra knapp och välj ”Kopiera” i menyn).
Öppna två AI-program baserade på textmodeller (t.ex. ChatGPT och Microsoft Copilot kan användas utan inloggning).
Ge AI-verktyget prompten ”översätt texten ord för ord till nutida svenska” och klistra in texten (Ctrl + V / Command + V / högerklicka + ”klistra in”).
Övning i AI-läskunnighet i läroämnet historia
Börja med att endast läsa den översatta texten och fundera utifrån din egen historiekunskap över vilket bredare sammanhang dokumentet kan handla om: till exempel vilken tidsperiod, händelse eller företeelse det gäller.
Tips
Dokumentet kommer från Finlands Riksarkiv, där historiska dokument från Finlands område bevaras från olika tidsperioder under Sveriges (<1809) och Rysslands (1809–1917) styre samt självständighetstiden (1917<). Studera de saker som nämns i texten, till exempel vilken typ av text det är, vem är berättarrösten, vem riktar sig texten till, vilka positioner människorna som framträder i texten har i samhället och vilka materiella förutsättningar de har, årtalet, relationerna människorna emellan och vad som utlovas i dokumentet.
Efter dina egna funderingar, diskutera med en kompis om era tankar – i vilken utsträckning har ni samma tankar och i vilken utsträckning skiljer de sig åt? Diskutera tillsammans om ni kan hitta kompromisser.
Fråga båda AI-verktygen du använder vilken tidsperiod och historisk kontext texten hör till. Jämför svaren.
Jämför svaren ni får av AI-verktygen med din kompis.
- Vilka iakttagelser och insikter kan ni göra av samtalet med den artificiella intelligensen?
- I vilken utsträckning motsvarade AI:s svar era ursprungliga funderingar?
- I vilken mån överensstämde svaren med varandra?
- Vad är er slutgiltiga bedömning av den period, händelse eller företeelse som behandlas i dokumentet?
Diskutera tillsammans med läraren och hela gruppen:
- Vilken tidsperiod, händelse eller företeelse handlar bildens text om?
- Vad lärde vi oss om användningen av artificiell intelligens i läroämnet historia?
+ Utveckla förmågan till historisk empati! Fundera själv och diskutera med AI-verktyget och en kompis:
- Ur vems perspektiv är texten producerad?
- Vems intressen driver texten?
- Vilka tankar skulle de historiska aktörerna i texten kunna ha om den producerade texten och ämnet?
- Finns det några frågor om rätt och fel, rättvisa och hederlighet kopplade till texten: vad tycker ni om dem? Kan man bedöma rättvisa i historiska tider utifrån dagens kriterier?
Den ursprungliga källan är ett dokument från år 1663 om hemgift, det vill säga om vad Heinrich Jöransson, som bodde i Pohjakylä och tillhörde Mouhijärvi församling, gav sitt barn Margareta Heinrichdotter och hennes make Lars Carlsson när de förlovade sig. Hemgift betyder någon form av egendom som hjälper det blivande paret att klara sig tillsammans. På 1600-talet gav alltså dessa föräldrar hemgifter till sin dotter och hennes make när de gifte sig.
Eftersom hemgifterna var gräsmarker, ängar, oxar och åkrar kan man säga att familjen var en bondefamilj. Tydligen var Margareta det enda barnet eller åtminstone fanns det inga pojkar i familjen, eftersom hela gården vid faderns död skulle tillfalla Margareta och Lars, även om det vanligtvis var den äldste sonen som tog över gården. Detta kan kallas ett testamente, alltså en persons vilja om vad som ska hända med dennes egendom efter döden.
Dokumentet har skrivits av prästen Johannes Henrici från Mouhijärvi församling. Dels för att sådana officiella dokument för delning av egendom kräver ett vittne, men sannolikt också för att bönderna på den tiden inte kunde skriva.
Man kan reflektera över historisk empati till exempel genom att fundera på om det är ”rätt” att föräldrar ger egendom till sitt barn när hen gifter sig: hur påverkar den historiska tiden och samhället svaret? Behövde en bondflicka på 1600-talet hemgifter från sina föräldrar, och behöver en flicka eller pojke på 2000-talet hemgifter? Borde hemgifterna komma från kvinnans eller mannens föräldrar, från båda eller från ingen av dem? Är dessa hemgifter tillräckliga och enligt vem? Hurudant liv kan man leva med dem?
Källor
Lotta ut eller välj källor att behandla efter tidsperiod eller kategori
Mikrohistoria
Kvinnor i historien
Internationella relationer
Stormän och krig